Jag beställde amningsbh igår. I storlek 80D. Och jag tror jag kan bo i den, den är ENORM! Och när jag beställde åt mig var ju bebis tvungen att få något också. Så jag lägger upp dos pictures!

Så my duedate came and went.. Enligt mig.. Men enligt RUL har jag några dagar kvar. 11 st för att vara exakt. Livet har börjat kännas så jävla mycket mer komplicerare. Allt krånglar och inget går så som jag vill. Inget. Relationen till pappan till barnet är inte den bästa, jag kan knappt andas, kan knappt gå, kan knappt städa, så det ser förjävligt ut. Jag skulle behöva hjälp men jag kan inte begära att någon ska hjälpa mig riktigt..

Sinnessjukt trött. Jag har inte ork med något, jag har inte lust med något, jag vill bara sova. Det kliar överallt, jag kan knappt sova längre. Jag kommer inte att orka. Nu får han titta ut, så jag får känna på hur det är att vara RIKTIGT trött och energilös. Så jag kan se tillbaka på det här som mitt piggaste jag!

Nu väntar jag på att A ska komma förbi så vi kan diskutera lite saker inför framtid och förlossning och så. Jag orkade endast plocka undan lite skit, men de e fortfarande lite som behöver plockas undan, dammsugas och diska. Jag orkar verkligen inte.

Jaha, ännu en dag i bloggvärlden. Jag har inget att skriva, ingen lust, därav mina korta mellanrum mellan inläggen. Har börjat få ont i bäckenet när jag gör saker, såsom diska, plocka och andra tråkigheter. Vad "synd" att jag måste vila då. Jätte, verkligen.

Min update är den bästa. A har iallafall sagt sitt favoritnamn och sen att han även inte verkar bry sig direkt om nånting längre är ju superkul. Vet inte vad som händer med folk runt om kring, men någonting är det. Får jag folk att må dåligt? Eller vad är det egentligen? Min släkt hoppas på en tjej när jag sagt att det blir en kille. Det känns oxå riktigt kul.